Traditionell kalkning av en vägg
En riktigt kalkad vägg håller många år framåt, tvärtemot vad många tror så behöver den inte kalkas om varje år. Här kommer en kort beskrivning om hur man gör och vilket material man använder. Fråga oss gärna för mer information.
En riktigt kalkad vägg kan inte jämföras med andra material, det blir ett helt annat uttryck med annat material på ert hus!
Välj bra material. Vi säljer kalk som är lagrad och våtsläckt från Målarkalk. Då vet vi att det inte finns tillsatser som inte önskas.
Tvätta och rensa underlag. Ta bort allt löst på ytan som ska kalkas och se till att ytan är ren. Underarbetet är ofta det som slarvas med och därför måste arbetet upprepas ofta.
Förvattna med Kalkvatten. Blanda en del kalk med fem delar vatten, vispa upp och låt vila över natten. Det klara vattnet är kalkvatten – de finaste partiklarna av kalk. Använd som primer på väggen för bättre vidhäftning.
Kalkmjölk. Bered en del kalk och fem-sex delar vatten. Blanda väl och applicera på väggen med en kalkborste. Stryk överlappande med svepande rörelser. Återupprepa med dygns mellanrum tills ytan är täckt; en nyputsad yta så många gånger som 8-10. Rör kontinuerligt eftersom kalkmjölken annars skitar sig och kalket sedimenterar.
Förslut med kalkvatten. Ytterligare ett moment som ofta glöms bort. Förslutningen gör att de fina kalkpartiklarna försluter porer och ytskiktet håller längre.
* Gör jobbet vår eller tidig sommar
* Använd skydd, kalk är inte bra för ögon eller hud
* Köp kvalitetskalk – det ÄR en stor skillnad
* Köp bra verktyg – arbetet blir roligare då
* Berätta för alla om din nyvunna kunskap
* Kontakta Tranes för utförligare instruktioner
Låter det oövervinnerligt? Vi har även kalkfärg som ger exakt samma uttryck som traditionell kalkning.
- Sortera utifrån Default
- Visa 9 Produkter per sida
Hej!
Jo, jag har också hört sägas och läst (t ex von Friesen) att man skall förvattna och eftervattna med kalkvatten vid kalkmålning med kalkmjölk men jag ifrågasätter varför man skall göra det. Själv har jag kalkat på lerputs utan sådan vattning och det har hållit i 10 år visserligen i skyddat läge (öster bakom skuggsdunge). Inte ens Målarkalk anger att man skall göra det och de är väl måna om kvaliteten. Däremot skriver de att man kan använda kalkvatten för att ytbehandla (förstärka) ytan på kalkputs men det är en helt annan sak.
Vetenskapligt kan man ifrågasätta det som så att i kalkmjölken finns det redan kalkvatten så om den skulle ha en gynnsam effekt har man nog den redan med målningen med själva kalkmjölken. Samma sak gäller för den sista påstrykningen med kalkmjölken.
Ytterligare så sägs här och var att kalkvatten innehåller de finaste partiklarna. Jag tror det är en pedagogisk formulering (pga allmänhetens svårighet att förstå det där om molekyler, och ännu värre, ämnen i lösning, ty det finns inga partiklar men det som finns är kalciumjoner och hydroxyljoner vilket förenklat, men felaktigt, kan sägas vara upplöst ”kalk” vilket i detta fall är kalciumhydroxid. Kalk i sig är kalciumkarbonat vilket är det som bildas vid karbonatiseringen.
Vänliga hälsningar!
Karl-Gustav Wahlund
Skickat från min iPhone
Hej.
Trevligt med en kommentar.
Jodå, även Målarkalk gillar kalkvatten och menar att det kan användas vid både för- och eftervattning https://www.malarkalk.se/produkter/kalkfarg/kalkputs/kalkvatten
Även i deras produktblad om kalkmjölk nämns eftervattning https://www.malarkalk.se/assets/media/documents/produktblad-kalkmjolk-sv.pdf
Kalkvatten är vatten mättat med kalciumhydroxid. När vattnet inte klarar av att lösa upp mer så sedimenterar resterande. Det mättade vattnet kallas för kalkvatten. Jag förlitar mig på de månghundraåriga empiriska bevisen på att det faktiskt fungerar och hjälper kalkningen att sitta bättre. Varför det rent kemiskt skulle vara bättre finns det andra som är bättre på att förklara :)
Fredrik
Jo, jag orkade tydligen inte läsa produktbladets högra kolumn. Märk dock att vid utförandet står det förvattnas vilket betyder vanligt vatten i motsats till eftervattning.
Jag får förklara mig och säga att jag alltid vill fråga ”varför” när någon säger att man skall göra si eller så. Inte bara jag men även Eleonore tycker så. Inför att föreningen planerade de där seminarierna på Kulturen för omkr 10 år sedan där experter skulle redogöra för t ex hur man isolerar sina hus sa hon att “de måste säga varför man skall göra på detta viset”.
Angående kalkfärgning fick jag lära mig för drygt 10 år sedan på en kurs i regi av en förening vi båda är medlemmar i att man skulle måla med kalkvatten 7-8 ggr (vilket uppenbaröligehn var en missuppfattning)
Hej igen!
Jovisst kan man använda kalkvatten som du skriver.. En annan sak är om man ska/bör/behöver göra det men självklart blir inte resultatet sämre av det. I produktbladet för kalkmjölk står det faktiskt att man skall förvattna. Det betyder vanligt vatten. Dock ska efterfuktning utföras med kalkvatten (se mera nedan).
Efter att ha läst i relevant litteratur har jag kommit fram till att efterkalkningen egentligen handlar om när man målar med kalkmjölk innehållande färgpigment. Då blir det vettigt ty pigmenten är en främmande komponent i det kalciumkarbonat som bildas efter målning med kalkmjölken. Genom eftervattning med kalkvatten blir det troligen så att pigmenten “låses in” (= fixeras) av den kalciumkarbonat som bildas ur kalkvattnet. Men om man målar med opigmenterad kalkmjölk finns inte det behovet.
Min referensram är allmogens korsvirkeshus. Jag syftar bara på det.
Efter att ha läst litteraturen förstår jag nu att arbetsbeskrivningen ska gälla generellt för all kalkfärgning, även stora hus, men det underförstås att det gäller stora ytor på stora väggar. På mindre ytor som på ett korsvirkeshus är det inte kritiskt, vilket min egna erfarenheter visar. Återupplivningen av kalkfärgning skedde på 1960-talet ty då såg man ett stort behov av att sluta använda sådana där skadliga moderna putser och ville återgår till kalkningen inklusive att åstadkomma olika färger. Det utgavs arbetsbeskrivningar av RAÄ och man ser tydligt att det handlar om stora flervåningshus i städer. På så stora ytor måste arbetet ske så att det inte blir färgskiftningar mellan olika delar av en stor yta. Detta är en mycket mer avancerad arbetsuppgift än på en Skånelänga.
Tack alla för mycket intressant information.
Jag har en fråga. Är det för sent att kalka gården nu i slutet på augusti och i så fall varför?
Varmt tack.
Hej Johan.
Det viktiga är att kalken har lite tid på sig att karbonatisera (torka i folkmun) innan frosten kommer. Här nere i Skåne har man mer tid på sig än längre uppåt landet.
Vid putsning är det viktigare att vara ute i god tid eftersom det läggs på mycket tjockare.
Hör av dig om du behöver hjälp med kalkningen!